När vi smakbeskriver våra drycker använder vi olika stil- och smakord för att på så sätt förtydliga dryckens smak. Exempel på sådana ord är nyanserad, komplex, aromatisk, fruktig, blommig och karaktärsfull. Därtill använder vi olika aromord för att ytterligare beskriva dryckens doft- och smak. Det som påverkar doft och smak är råvaran, tillverkningen och lagringen.

Aromord i bokstavsordning

Apelsin: En citrusfrukt som är aningen mer aromatisk och något mindre syrlig än frukter som grape, citron och lime. Hittas ofta i fruktiga viner från varmare växtplats som Kalifornien och Sydafrika.

Apelsinblommor: Blommigare och mindre syrligt än apelsin. 

Aprikos: Hittas i fylligare drycker, exempelvis i natur- och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Torkad aprikos tyder på en viss utveckling.

Ananas: Aromordet kan hittas i beskrivningar av ungdomliga, fruktiga viner från varmare växtplats som jäst vid låg temperatur och/eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner.

Banan: Aromen kan exempelvis ses i beskrivningar för fruktiga viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg temperatur. Om tilläggsordet grön har skrivits ut tyder det på att vinet har en lite jästig, ungdomlig karaktär.

Basilika: En arom som kan hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har jäst vid låg temperatur.

Bergamott: Påminner om pomerans men utan de kryddiga, blommiga aromerna. Hittas i drycker i fylligare stil som exempelvis naturviner/orangeviner som har genomgått lång skalmaceration där viss strävhet kan förekomma. Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller fatlagrats som i söta vita viner.

Bivax: Aromen påminner om honung i kombination med gummi. Känns ofta i något fylligare vin som har lagrats, exempelvis med sin jästfällning. Aromen är också ganska vanlig/druvtypisk för druvsorterna chenin blanc, marsanne och semillon.

Blodapelsin: Lite blommigare och med en lätt bitterhet jämfört med vanlig apelsin. Hittas i exempelvis fruktiga roséviner från varmare växtplatser.

Blodgrapefrukt: Citrusfrukt med aromatisk ton. Aromen signalerar att vinet har en hög fruktsyra och en viss bitterhet. Vanligt i exempelvis bäriga och/eller mousserande roséviner från svalare växtplatser.

Brioche: Franskt bröd gjort på smördeg, har en lätt, elegant brödighet med en smörig nyans. Brioche är en vanlig arom för champagne.

Bränd: Aromen förknippas med exempelvis naturviner och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration i kombination med en något oxiderad ton. Aromen kan även hittas i viner från varma växtområden.

Bröd: Ett paraplybegrepp för olika sorters bröd. Aromen hittas vanligtvis i beskrivningar för mousserande vin som tillverkats med traditionell metod, exempelvis champagne, som har vilat/lagrats en längre tid tillsammans med sin jästfällning (autolys) och/eller har en viss utveckling. Aromen kan specificeras som ljust bröd och rostat bröd.

Buljong: Aromen hittas bland annat i natur- eller orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration och/eller vilat tillsammans med sin jästfällning. Aromen kan även förekomma om tillverkningen eller växtplatsen är varm och där drycken har oxiderat något.

Ceder: Aromen förknippas med exempelvis natur- och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration, i kombination med en något oxiderad, jordig ton där även en viss strävhet kan förekomma. Kan även kännas i cider, och/eller och om drycken har lagrats på fat.

Choklad: I vita viner återfinns denna arom framförallt i fatjästa viner med en längre lagring på sin jästfällning följt av en lång lagring på butelj. Används främst för mogen champagne. 

Citron: Vanlig arom i vita viner, speciellt de viner som hamnar i kategorin Friska och Fruktiga. Förutom den rena fruktaromen indikerar citron även att vinet har en hög fruktsyra. Aromen förekommer i viner framställda av riesling,
chenin blanc, sauvignon blanc och mousserande från svalare växtplats.

Citrongräs: Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Citronskal: En intensivare och mer aromatisk arom än citron. I övrigt används aromen för liknande viner som citron.

Citrus: Ett övergripande begrepp som innefattar en mängd olika citrusfrukter som citron, lime, grape och apelsin.

Clementin: Citrusarom med en smakrik, tropisk frukt. Aromordet signalerar inte samma markerade syra som en del andra citrusfrukter gör. Vanligast i viner från varmare växtplatser.

Dadlar: Hittas ofta i fylligare viner eller i naturviner och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Torkade dadlar  tyder på att vinet har en viss utveckling.

Dill:  Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska vita viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Dragon: Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Eneträ: Aromen upplevs aromatisk, parfymerad och hittas i exempelvis natur- och orangeviner. Förekommer även i fatlagrat vin.

Fat: Fatkaraktär kan uttrycka sig på en mängd olika sätt beroende på träets ursprung, fatens storlek och ålder. Även annan behandling med trä, som chips, spån eller stavar ger det vi kallar fatkaraktär. Fatkaraktär ger ofta intryck som påminner om nysågat trä, vanilj, smör, gräddkola, kaffe, kryddor eller choklad. I regel är det den karaktär som fås där själva träet bidragit till doft och smak – inte den oxidationsprocess som lagring av vin
i äldre ekfat genererar. Oxidativ lagring och lagring på fat kan vara lätt att förväxla. Även autolys, alltså kontakt med jästfällning, kan förväxlas med fat. 
Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Om ordet torkad föregår aromordet så tyder det på att drycken kan ha en viss utveckling.

Fikon (färska): Hittas ofta i drycker i fylligare stil, exempelvis naturviner/ orangeviner som genomgått lång skalmaceration. Aromen kan även kännas i vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Kan specificeras som torkade.

Fläder: Blommig arom som hittas i beskrivningar av ungdomliga, fruktiga/druviga, blommiga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Även en druvtypisk karaktär för muscat, gewürztraminer, riesling och torrontés.

Fransk nougat: Aromen hittas oftast i viner som fatlagrats. Aromen är nyanserad och sammansatt och påminner om mandel och maräng, ibland med andra ljusa nötter som macadamia och pistage.

Färska örter: En grön ton som är fylligare i sin karaktär än gräs. Färska örter är ett paraplybegrepp som innefattar enskilda örter som basilika, mynta, oregano, persilja, salvia, timjan med flera. Färska örter finns i olika viner, gemensam nämnare är att vinerna är unga.

Grädde: Aromen förknippas ofta med en fylligare typ av dryck. Hittas oftast i viner som har fatlagrats, genomgått malolaktisk omvandling och/eller i utvecklade drycker som lagrats länge tillsammans med sin jästfällning. Förekommer ofta i mousserande viner framställda enligt traditionell metod som i Champagne.

Gräddkola:  Aromen hittas oftast i viner som har fatlagrats. Den påminner om smörkola men är mildare.

Gräs: Arom som kan hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som är vanligt förekommande i druvsorten sauvignon blanc.

Grönt te: Aromen förknippas med aromatiska viner, exempelvis naturviner som har genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet och/eller bitterhet kan förekomma. Aromen ligger nära gräs och örter.

Grapefrukt: Citrusfrukt som indikerar hög syra och en viss bitterhet. Aromen hittas ofta i fruktiga viner från svalare växtplats och/eller vin som lagrats exempelvis tillsammans med sin jästfällning. Hittas även i mousserande viner, champagne och cava.

Gula plommon: Aromen förekommer i exempelvis viner som är framställda av druvsorterna chenin blanc, pinot gris och semillon.. 

Gummi: Aromen är något kemisk. Vanlig i exempelvis viner med viss utveckling som är framställda av riesling, eller i viner från varmare växtplatser. Aromen förekommer även i vissa ursprungstypiska mousserande viner som cava.

Gurkmeja: Aromen kan hittas i drycker i fylligare stil och/eller i kombination med en något oxiderad, jordig ton som i exempelvis natur- eller orangeviner som genomgått lång skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Kan även förknippas med fatlagring.

Halm: Aromen hittas bland annat i traditionell, hantverksmässigt framställd cider, eller i natur- och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration. Aromen kan även påvisa förekomst av brettanomyces.

Havtorn: Aromen används vanligtvis för att beskriva drycker med hög syra och/eller i kombination av en något oxiderad ton som i exempelvis orangevin eller viss cider.

Hibiskus: Aromen hittas bland annat i beskrivningar för viner från varmare växtplats, exempelvis roséviner från södra Frankrike och/eller i naturviner/orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration.

Hjortron: Aromen hittas oftast i fylligare viner och/eller i kombination med något oxiderad ton som i natur- eller orangeviner som har genomgått lång skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Kan även kännas i vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner.

Honung: Aromen används oftast för att beskriva viner i fylligare stil, från varmare växtplats, som har fatlagrats, genomgått malolaktisk omvandling, skalmacererat och/eller lagrats länge med sin jästfällning. Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Även en druvtypisk karaktär i exempelvis riesling och chenin blanc från svalare växtplats.

Hyacint: Parfymerad arom som används vanligen för att beskriva ungdomliga, fruktiga/druviga, blommiga, aromatiska viner som jäst svalt, eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Druvtypisk karaktär för exempelvis muscat, gewürztraminer och torrontés.

Ingefära: Ordet används ofta för att beskriva alkoholstarkare viner och/eller som har skalmacererat en tid som t ex orange- eller naturvin, eller i cider. Om ordet torkad föregår aromordet tyder det på att drycken har viss utveckling.

Jasmin: Används vanligen för att beskriva ungdomliga, fruktiga/druviga, blommiga, aromatiska viner som jäst svalt, eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Även druvtypisk karaktär för muscat, gewürztraminer och torrontés.

Jod: Aromen kan förekomma i drycker som har skalmacererat en tid, exempelvis orangevin/naturvin eller i cider. Kan även förknippas med en viss sälta.

Jordgubbar: Aromen används ofta för att beskriva rosévin från varmare växtplatser. Står orden mogna eller torkade före tyder det på att vinet har en viss utveckling och/eller en något oxiderad ton.

Kanel: Kryddig arom som förknippas med exempelvis naturviner eller orangeviner som har genomgått lång skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma, eller i cider. Kan även tyda på att drycken har fatlagrats.

Kaprifol: Används oftast för att beskriva ungdomliga, fruktiga/druviga, blommiga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Även druvtypisk karaktär för muscat, gewürztraminer och torrontés.

Kardemumma: Aromen förknippas framförallt med fatkaraktär men också natur- och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Ses även i ciderbeskrivningar.

Kex: Används främst för mousserande viner som legat på sin jästfällning och fått en autolysisk karaktär, men inte lika påtaglig som de brödigare nyansorden.

Klöverblommor: Aromen används vanligen för att beskriva ungdomliga, fruktiga, druviga, blommiga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning.

Komplex: Inget rent aromord utan en smakterm som används för drycker i alla varukategorier. Betyder att doft och smak uppleves mycket mångfasetterat med så många aromer att det är svårt att definiera enskilda. och att drycken ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det. En komplex doft och smak behöver inte betyda att doften är kvantitativt stor eller att den upplevs som smakrik.

Koriander: Arom som kan hittas i ungdomliga, aromatiska viner som genomgått jäsning vid låg temperatur. Aromen kan specificeras som korianderfrön och upplevs då kryddigare.

Knäck: Aromen hittas oftast i fatlagrade och/eller utvecklade drycker som genomgått malolaktisk omvandling och/eller lagrats tillsammans med sin jästfällning. Kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller fatlagrats.

Krusbär: Aromen hittas ofta i exempelvis fruktiga, ungdomliga, något aromatiska viner med högre syra från svalare växtplats eller som har genomgått jäsning vid låg temperatur. Hittas oftast i vin gjort på sauvignon blanc men även på riesling och chenin blanc.

Kiwi (grön):  Aromen påminner om krusbär men med en fruktigare ton. Hittas exempelvis i fruktiga viner från varmare växtplats som har vilat en tid med sin jästfällning och/eller genomgått jäsning vid låg temperatur. Kan hittas i viner framställda av druvsorterna sauvignon blanc, grüner veltliner, pinot gris och chenin blanc. Kan specificeras som gul kiwi.

Kokos: Arom som ger en påtaglig fatkaraktär, i första hand från amerikanska ekfat.

Kola: Kola, (inte att förväxla med cola), påvisar att vinet legat på ekfat. Hittas oftast i viner som har fatlagrats och/eller i drycker med utveckling i
kombination med att de lagrats länge tillsammans med sin jästfällning. Aromen kan specificeras som gräddkola och smörkola.

Kryddnejlika: Aromen förknippas framförallt med fatkaraktär. Hittas även i naturviner och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma, och i ciderbeskrivningar.

Kryddor: Ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika kryddor. För vita viner används termen oftast för aromatiska, druviga eller parfymerade druvsorter som exempelvis riesling, muscat, gewurztraminer och grüner veltliner. De kryddiga aromerna kan komma från såväl utveckling som druvans karaktär. Förknippas även med viss strävhet i drycker som har skalmacererat en tid som orange- eller naturvin och viss cider. Det kan även tyda på att drycken har fatlagrats.

Kåda: Aromen förknippas framförallt med grekiska Retsinaviner eller med viner som har skalmacererat en tid som exempelvis orange- och naturvin. Kan specificeras som tallkåda och grankåda.

Lagerblad: Aromen kan hittas i fylliga drycker och/eller i kombination med en något oxiderad ton som i exempelvis naturviner/orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration.

Lavendel: Svagt aromatisk, blommig doft som främsta används för viner som viognier och torrontés.

Lime: Citrusfrukt som i förhållande till citron är mer aromatisk med en ton av vanilj. Aromen förekommer i exempelvis viner som är framställda av druvsorten riesling, chenin blanc, sauvignon blanc och mousserande från svalare växtplats.

Liljekonvalj: Aromen används vanligen för att beskriva ungdomliga, fruktiga eller druviga, blommiga och aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Druvtypisk karaktär för exempelvis muscat, gewürztraminer och torrontés.

Litchifrukt: Aromen påminner om en blandning av jordgubbar och melon. Används oftast för att beskriva viner med blommig, druvig eller fruktig ton. Kan också påvisa typicitet i druvsorter som gewürztraminer, muscat, pinot gris och torrontés.

Majs: En arom som hittas i beskrivningar av fylliga viner från varmare växtplats, exempelvis fatlagrade viner från Nya världen framställda av chardonnay. De kan ha fatlagrats, ha genomgått malolaktisk omvandling och/eller lagrats en längre tid tillsammans med sin jästfällning.

Mandarin: Smakrik citrusfrukt. Aromen förekommer i exempelvis fruktiga viner som är framställda av druvsorterna grüner veltliner och riesling, eller i vita viner från Italien.

Mandel:  Aromen upplevs i vin som växt eller jäst varmt. Det kan även tyda på att drycken vilat tillsammans med sin jästfällning eller har fatlagrats. Aromen hittas ofta i vita viner från Italien eller i natur- och orangevin. Kan specificeras som mandelmassa och förknippas då med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Kan också innebära att drycken har en viss bitterhet.

Mandelblommor: Denna arom kan hittas i fruktiga viner, ofta från Italien.

Mango: Aromen påminner om papaya men utan jordig ton. Hittas i beskrivningar av fylliga viner från varma växtplatser, som kan ha fatlagrats, ha genomgått malolaktisk jäsning och/eller i kombination av lång lagring på jästfällningen.

Marmelad: Ett paraplybegrepp. Aromen förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Kan även hittas i drycker i fylligare stil, exempelvis naturviner/ orangeviner med lång skalmaceration. Aromordet kan specificeras som exempelvis apelsin, aprikos och citron och även indikera en viss bitterhet.

Marsipan: En aromatisk, nötig ton som ofta återfinns i viner gjorda på druvor som utvecklat ädelröta. Aromen kan även upplevas i exempelvis
naturviner och i orangevin.

Melon: Aromen kan hittas i beskrivningar för fruktiga roséviner eller för fruktiga vita viner som jäst vid låg temperatur, eller för viner som vilat en tid tillsammans med sin jästfällning som i exempelvis viner av sauvignon blanc, grüner veltliner, pinot gris och riesling. Kan specificeras som vattenmelon, honungsmelon, galiamelon och nätmelon.

Mimosablommor: Aromen hittas exempelvis i natur- eller orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration. Även i fylliga viner från varmare växtplats med viss utveckling och/eller som har vilat med sin jästfällning och/eller har fatlagrats. Aromen är vanlig för att beskriva viner framställda av druvsorterna viognier och marsanne.

Mineral: Aromordet är ett paraplybegrepp, där aromen inte går att specificera. Aromen kan ta sig olika uttryck beroende på druva, växtplats och ursprung, vanliga associationer är våt sten och flinta.

Muskot: Förknippas med fatlagring eller exempelvis naturviner och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration i kombination med en något oxiderad, jordig ton. Kan även kännas i viss cider.

Mynta: Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Nektariner: Aromen ligger nära persika i sitt uttryck. Ordet kan används för att beskriva ungdomliga viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg temperatur och/eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning.

Nougat: Arom som oftast hittas i fylliga viner som har fatlagrats, har utveckling eller har lagrats länge tillsammans med sin jästfällning. Förekommer i mousserande viner framställda enligt traditionell metod, som i Champagne, eller i viner från varmare växtplats.

Nyanserad: Termen används för drycker i alla varukategorier och betyder att dryckens doft och smak ska uppträda på ett mångfasetterat sätt. I regel finns det många olika aromer i drycken som ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på den.

Nypon: Aromen används oftast för att beskriva drycker med en något oxiderad ton och/eller i kombination med en viss strävhet. Aromen hittas vanligtvis i viner som har skalmacererat en tid. exempelvis orangevin, naturvin, eller viss cider. Det kan även tyda på att drycken har viss utveckling.

Nässlor: Används för unga, aromatiska viner som är framställa av
druvsorten sauvignon blanc från svalare växtplats, exempelvis Sancerre, och/eller som har genomgått jäsning vid låg temperatur. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som är vanligt förekommande i just druvsorten sauvignon blanc.

Nötter: Ett paraplybegrepp. Aromen förekommer oftast i viner i fylligare stil som kan ha fatlagrats, har genomgått malolaktisk jäsning och/eller i kombination av lagring en längre tid tillsammans med sin jästfällning exempelvis i mousserande viner framställda enligt traditionell metod, som i Champagne. Aromen kan specificeras som macadamianötter, valnötter, pekannötter, hasselnötter, pinjenötter osv.

Oregano: Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Ost: Ett paraplybegrepp som förknippas med exempelvis naturviner, orangeviner eller hantverksmässigt framställd cider. Kan specificeras med olika typer av ost.

Ostronskal: Aromen förekommer vanligtvis i viner från ursprungen Chablis och Muscadet. Förknippas med en viss sälta, tång, sjögräs och hav.

Papaya: Tropisk fruktarom som påminner om mango men med en jordigare ton. Används oftast för att beskriva fylligare viner från varmare växtplatser, som kan ha fatlagrats, genomgått malolaktisk omvandling och/eller lagrats länge tillsammans med sin jästfällning.

Paprika: Aromen hittas i aromatiska viner från varma växtplatser som har genomgått jäsning vid hög temperatur och/eller har vilat tillsammans med sin jästfällning. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som är vanligt förekommande i druvsorten sauvignon blanc.

Passionsfrukt: Tropisk fruktarom som även indikerar en hög syra i vinet. Påminner om krusbär men med tropisk ton. Hittas i fruktiga viner av sauvignon blanc, chenin blanc och riesling från varmare växtplats som har vilat en tid tillsammans med sin jästfällning och/eller jäst vid låg temperatur.

Peppar: Ett paraplybegrepp. Aromen är vanlig för att beskriva drycker med högre alkoholhalt och/eller för druvtypicitet som hos exempelvis grüner veltliner, då aromordet oftast specificeras som vitpeppar. Andra vanliga specificeringar är svart-, rosé-, krydd- och chilipeppar.

Persika: Detta aromord används ibland för att beskriva ungdomliga viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Kan specificeras som mildare vit persika.

Petroleum: Aromen upplevs som kemisk. Förekommer i exempelvis viner med viss utveckling som är framställda av druvsorten riesling.

Physalis (kapkrusbär): Aromen liknar krusbär men upplevs mer tropisk och fruktigare. Hittas i vin med ungdomlig karaktär från varm växtplats, som har genomgått jäsning vid låg temperatur och/eller vilat en tid
tillsammans med sin jästfällning. Kan hittas i viner framställda av druvsorterna sauvignon blanc, chenin blanc eller riesling.

Pomerans: Aromen påminner om bergamott men har en kryddigare, blommigare ton. Hittas i fylliga drycker, exempelvis natur- och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration där även en viss strävhet kan förekomma. Aromen kan även förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner.

Päron: Aromen hittas i beskrivningar av ungdomliga, fruktiga viner som jäst vid låg temperatur eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Även druvtypisk karaktär för riesling, chenin blanc, chardonnay, sauvignon blanc och silvaner. Aromordet kan specificeras som gula päron om vinet kommer från exempelvis varmare växtplats och/eller har en viss utveckling, eller som gråpäron om vinet har en jordigare ton. 

Rabarber: Används för ungdomliga friska viner och påvisar framförallt en hög fruktsyra i vinet, men även en lite lättare aromatisk karaktär. Rabarber används exempelvis för sauvignon blanc och riesling, men även för de söta vinerna från Tokaji i Ungern.

Rosmarin: Aromen påminner lite om tallbarr. Den hittas i ungdomliga, aromatiska viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Rosor: Arom som hittas i blommiga, aromatiska, druviga, något parfymerade viner från varmare växtplats och som är framställda av exempelvis druvsorterna muscat, pinot gris, gewürztraminer och torrontés.

Rotfrukter: Aromen förknippas med exempelvis naturviner och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration i kombination med en något oxiderad, jordig ton. Hittas även i traditionell, hantverksmässigt framställd cider.

Russin: Hittas ofta i drycker i fylligare stil som exempelvis i vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination viss utveckling och av fatlagring som i söta vita viner. Kan specificeras som sultanrussin.

Rökig mineral: Aromen påminner om när man slår ihop flinta så gnistor uppstår. Förekommer iexempelvis viner som är framställda av druvsorterna riesling, chenin blanc, assyrtiko och sauvignon blanc från svalare växtplatser.

Rönnbär: Aromen används oftast för att beskriva drycker med en något oxiderad ton och/eller i kombination med en viss strävhet. Aromen hittas vanligtvis i viner som har skalmacererat en tid, exempelvis i orangevin,  naturvin, i cider. Kan även tyda på att drycken har viss utveckling.

Rött te: Aromen förknippas med exempelvis kryddiga natur- och orangeviner som genomgått en längre tids skalmaceration, i kombination med en något oxiderad ton där även en viss strävhet kan förekomma.

Saffran: Aromen förknippas med vin där druvorna har angripits av ädelröta och/eller i kombination av fatlagring som i söta vita viner. Aromen kan också upplevas i drycker i fylligare stil som i exempelvis natur- och orangeviner.

Salvia: Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Sandelträ: Nyanserad, sammansatt, kryddig, aromatisk arom som har en viss blommighet, ofta rosor, och ett drag av rökelse. Aromen återfinns oftast i något lättare, kryddiga viner med viss utveckling ofta orange- eller naturviner.

Sassafras: Aromen hittas bland annat i traditionell hantverksmässigt framställd cider eller i natur- och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration, och/eller vilat tillsammans med sin jästfällning.
(Tuggummit Jenka och root beer är smaksatta med sassafras.)

Sirap: Ett paraplybegrepp som förknippas med  ädelröta och/eller fatlagring som i söta vita viner. Även en druvtypisk karaktär för exempelvis riesling och chenin blanc från svalare växtplats. Aromen används också för att beskriva viner i fylligare stil, från varmare växtplats, som kan ha fatlagrats, har genomgått malolaktisk jäsning, skalmacererat och/eller i kombination av lagring en längre tid tillsammans med sin jästfällning. Kan specificeras som ljus-, mörk- och lönn. Indikerar dessutom en lite simmig, oljiga konsistens, speciellt för viner med sötma. 

Skal: Ett paraplybegrepp som hittas i beskrivningar av drycker som vilat tillsammans med sin jästfällning och/eller har fatlagrats. Aromordet hittas också i fylligare drycker med viss utveckling och/eller i natur- och orangeviner eller i traditionell hantverksmässigt framställd cider. Specificeras med typ av frukt, exempelvis grapefrukt, citron eller apelsin.

Smör: Arom som hittas i beskrivningar av fylliga viner som kan ha fatlagrats, genomgått malolaktisk omvandling eller lagrats en längre tid tillsammans med sin jästfällning. Syns ofta på fatlagrade chardonnay-viner. Aromen kan förstärkas som brynt smör om faten exempelvis är märkbart rostade, om vinet har utveckling eller kommer från varmare växtplats.

Smörkola: Aromen hittas oftast i viner som har fatlagrats. Aromen påminner om brynt smör och har ofta en vaniljton.

Sparris: Aromen hittas i aromatiska viner som har genomgått jäsning vid högre temperatur och/eller som har vilat med sin jästfällning och/eller kommer från en varmare växtplats. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som är vanligt förekommande i druvsorten sauvignon blanc. Kan specificeras som vit eller grön.

Spiskummin: Aromen förknippas med exempelvis naturviner och orangeviner som har genomgått en längre tids skalmaceration i kombination med en något oxiderad, jordig ton där även en viss strävhet kan kännas. Hittas även i viss cider samt i drycker som fatlagrats.

Stall: Aromen förknippas med exempelvis traditionell och hantverksmässigt framställd cider och hittas även i natur- eller orangeviner. Aromen kan även påvisa förekomst av brettanomyces. 

Stjärnfrukt: Aromen hittas ofta i exempelvis fruktiga, ungdomliga viner med hög syra från svala växtplatser och/eller som genomgått jäsning vid låg temperatur. Kan hittas i exempelvis viner framställda av sauvignon blanc, riesling och chenin blanc.

Svamp: Aromen förknippas med exempelvis naturviner och orangeviner som har genomgått lång skalmaceration i kombination med en något oxiderad, jordig ton där även en viss strävhet kan förekomma. Aromen kan också hittas i viner med mognad och i traditionell, hantverksmässigt framställd cider.

Svartvinbärsblad: En arom som är vanlig i ungdomliga, aromatiska viner gjorda av sauvignon blanc från svalare växtplatser och jäst vid låg temperatur. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som ofta förknippas med sauvignon blanc.

Timjan: Aromen hittas i ungdomliga, fruktiga, något aromatiska viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg temperatur och/eller som har vilat tillsammans med sin jästfällning en tid. Aromen förekommer för att beskriva viner framställda av exempelvis druvsorten assyrtiko.

Tallbarr: Aromen förknippas framförallt med grekiska Retsinaviner och/eller med viner som har skalmacererat en tid, exempelvis orangevin och naturvin.

Tobak: Aromen förknippas med exempelvis naturviner, orangeviner eller traditionell hantverksmässigt framställd cider.

Tomatblad: Aromen hittas i ungdomliga och aromatiska viner som jäst vid låg temperatur och/eller som har vilat tillsammans med sin jästfällning.  Indikerar även en svalare växtplats. Aromen är också starkt förknippad med pyracin som är vanligt förekommande i druvsorten sauvignon blanc.

Tropisk frukt: Paraplybegrepp som omfattar en mängd olika frukter såsom mango, persika och ananas. Används främst för viner präglade av en varm växtplats.

Utvecklad: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner och betyder att utseende, doft och smak uppträder på ett utvecklat sätt. För röda viner bör färgen vara åt det rödblå eller röda hållet, medan vita viner bör vara ljust gula till gula. Doft-och smakmässigt syftar ”utvecklat” på ett vin som ännu inte uppnått full mognad, men som börjat öppna sig och lämna det första, fruktiga stadiet.

Ungdomlig: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner som inte är tänkta att lagras. För röda och roséviner bör färgen vara åt det blårödlila hållet, medan vita viner bör vara ljusgula. Doft och smak kännetecknas av primära frukt-och bäraromer.

Ung/ännu ung: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner som kan eller bör lagras. Röda och roséviner bör exempelvis färgen vara åt det blårödlila hållet, medan vita viner bör vara ljusgula. Doft och smak kännetecknas av primära frukt-och bäraromer.

Vanilj: Ett aromord som påvisar att vinet legat på ekfat. Vanilj används främst för amerikanska ekfat som med sin mer porösa struktur ger ifrån sig mer vanillinaromer än den franska eken.

Vax: Påminner arommässigt om paraffin. Används oftast för att beskriva fylligare viner från varmare växtplats, som kan ha fatlagrats och/eller genomgått malolaktisk omvandling, skalmacererat och/eller lagrats länge tillsammans med sin jästfällning. Aromen kan specificeras som bivax och kan då påvisa en druvtypicitet exempelvis i chenin blanc.

Vinbär: Ett paraplybegrepp. Kan specificeras som vita, röda eller svarta vinbär. Används ofta för att beskriva ungdomliga, ofta aromatiska viner med hög syra som rosévin, eller vita viner framställda av druvsorter som sauvignon blanc, riesling och chenin blanc.

Vingummi: Aromordet hittas exempelvis i ungdomliga, fruktiga viner från varmare växtplats som har genomgått jäsning vid låg jäsningstemperatur som i exempelvis vita viner eller rosévin.

Vinäger: Aromen förknippas med exempelvis naturviner, orangeviner och traditionell, hantverksmässigt framställd cider. Aromen kan även påvisa förekomst av brettanomyces. Kan specificeras som äppel-, hallon-, balsam- och vitvinsvinäger.

Viol: För vita viner använder vi uttrycket för aromatiska, blommiga viner. Speciellt viognier kan utveckla denna arom. 

Vita blommor: Ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika vita blommor inte kan specificeras. Aromen är vanlig i ungdomliga, blommiga, aromatiska viner som är framställda av druvsorter som exempelvis riesling, muscat,och torrontés.

Våt sten: Aromen påminner om när det precis har regnat på sten. Den kan exempelvis hittas i viner framställda av druvsorten riesling, chenin blanc och sauvignon blanc från svalare växtplats.

Vått ylle: Aromen förekommer i exempelvis viner som är framställda av druvsorterna chenin blanc, marsanne och semillon.

Äppelblommor: Aromen hittas i ungdomliga, fruktiga, aromatiska viner som har genomgått jäsning vid låg temperatur.

Äpplen: Används som paraplybegrepp. Aromen används oftast för att beskriva ungdomliga, friska viner som jäst vid låg temperatur, kommer från en svalare växtplats eller vilat en tid tillsammans med sin jästfällning. Druvtypisk karaktär för riesling och chardonnay och specificeras då oftast som gröna äpplen. Aromordet kan specificeras som gula, röda, vinter- eller torkade äpplen om vinet kommer från varmare växtplats och/eller har en viss utveckling, lite lägre fruktsyra och/eller har fatlagrats.

Örter: Ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika örter där den enskilda örten inte kan specificeras. Aromen hittas i ungdomliga, aromatiska viner som exempelvis genomgått jäsning vid låg temperatur. Aromen kan specificeras som färska örter om vinet upplevs mycket ungdomligt och aromatiskt. Har drycken viss utveckling eller oxiderade toner kan aromen specificeras som torkade örter.