Hitta på sidan: Viner  Druvor   Klimat & jordmån  Historia

Stod vinets vagga i Georgien? Därom tvista de lärde, speciellt i Armenien, men klart är att det är i dessa trakter som de äldsta spåren av vinframställning hittats. 

Viner 

Georgien är ett jordbrukarland och vinnäringen utgör en stor del av ekonomin. Produktionen inkluderar såväl traditionella viner med kännbar sötma, mer moderna av internationella druvsorter samt starkviner och mousserande. Mycket av vinet används också för tillverkning av brandy. Det finns många mindre producenter samt några större och vin produceras i både liten och stor skala. 

Det finns fem stora vinodlingsregioner i Georgien:

• Kakheti
  
• Imereti
• Kartli
• Racha–Lechkhumi
• Kvemo Svaneti

Kakheti är Georgiens vincentrum

Ungefär 70 procent av Georgiens vinproduktionen finns längst i sydost, i Kakheti, där det tillverkas vin i både traditionell och modern stil. De mörka, bördiga jordarna har inslag av kalk och här odlas bland annat saperavi, cabernet sauvignon, rkatsiteli och mtsvane. I Kakheti förekommer både moderna vinmakningsmetoder och mer traditionella, exempelvis att jäsa vinet i stora lerkrus. 

Qvevri och orangevin

Under 2000-talet har Georgiens urgamla vintillverkningstekniker blivit vida berömda i vinvärlden. Speciellt omtalade är de viner som får jäsa, macerera och lagras i jättelika underjordiska lerkrus som kallas qvevri eller kvevri. Kärlen är äggformade utan handtag och insidan är belagd med bivax. De minsta rymmer ungefär 20 liter och den vanligaste storleken är på 800 liter. De allra största kan däremot innehålla hela 10 000 liter vin.

Must, skal och stjälkar jäser tillsammans

Traditionella vinproducenter pressar sina druvor och häller musten, tillsammans med druvskal, stjälkar och kärnor, i det stora kärlet. Efter att ha fyllts placeras kvevris antingen på golvet i en vinkällare eller begravdes i marken. När alkoholjäsningen är klar sjunker skalmassan, som kallas chacha, ned till botten av kärlet.

Vinet dras om i mars året efter skörd och lagras sedan i minst ett år. Resultatet blir ett karaktärsfullt vin med kännbara tanniner, även när gröna druvor använts. De vita vinerna får också en oxiderad ton med orange färg.

Mer om orange vin

Druvor

De inhemska druvsorterna dominerar i Georgien och de flesta är okända utanför Kaukasus. Några av dem börjar däremot bli uppmärksammade:

Saperavi har rosa fruktkött vilket resulterar i mörkt röda viner med hög syra och strävhet med stor lagringspotential. Vinrankan är tålig och klarar av kyla. 

Tavkveri är en sent mognande blå druva som trivs i kalkjord och mognar sent. Traditionellt används den för tillverkning av stilla och mousserande roséviner och lättare rödviner.

Rkatsiteli är en grön druva med markerad fruktsyra som ofta används i de orangefärgade vinerna som blivit Georgiens signum. Vinerna får en kryddig, blommig ton och druvorna skördas ofta sent för att mognadens sötma ska balansera den höga friskheten. Ibland blandas vinet med den aromatiska mtsvane. Rkatsiteli odlas även i Bulgarien, Ryssland och Rumänien. Odlingar finns även i New York State och framför allt i Kina, där druvan kallas baiyu. Kisi och khikhvi ändrar karaktär från fruktigt och blommigt till kryddigt efter lagring i qvevri.

Klimat & jordmån

Georgien är ungefär lika stort som Irland och ligger i det bergiga Kaukasus, där Europa möter Asien. Landet har goda förutsättningar för vinodling i form av skyddande dalar och rik tillgång på vatten från källor och smältvatten från de höga bergen.

I de västra delarna vid Svarta Havet är klimatet är subtropiskt med långa, varma och fuktiga somrar och korta, milda vintrar. De centrala delarna utgörs av slättland som korsas av en bergskedja som löper i nord-sydlig riktning. På den andra sidan har östra Georgien har ett kontinentalt klimat med varma, torra somrar och kalla vintrar. Här är den årliga nederbörden bara 300–600 mm per år, jämfört med 1 000–4 000 mm i väster. Kyla är inget hot, däremt kan vingårdarna drabbas av hagel. 

Historia

I Georgien har man hittat spår av vintillverkning i 8 000 år gamla lerkrus. Därmed kan det konstateras att det producerades vin här redan på stenåldern. Vin har sedan dess varit ett mycket viktigt inslag i Georgiens kultur.

I Georgien har man hittat spår av vintillverkning i 8 000 år gamla lerkrus.

Under tiden som delstat i Sovjetunionen var vinerna från Georgien eftertraktade över hela det stora imperiet och odlingsarealen tredubblades mellan 1950 och 1985. När Sovjet föll samman i början av 1990-talet fortsatte exporten till Ryssland och andra grannrepubliker. När Ryssland på grund av konflikten länderna emellan stoppade sin import av georgiskt vin 2006 innebar det ett stort och allvarligt avbräck. Georgien behövde då hitta nya exportmarknader och vände istället, med viss framgång, blicken västerut.