Vilka druvor används till cognac?

Cognac görs främst på vin av den gröna druvan ugni blanc. Den står för 98 procent av odlingarna men även en liten del folle blanche och colombard används. Druvorna ger alkoholsvaga, syrliga viner som passar bra att destillera.

Hur gör man cognac?

Först destillerar man ett basvin gjort på druvorna. Vid destillationen separerar man alkoholen från andra ämnen, alkoholhalten höjs och smakerna koncentreras.

Basvinet har ofta låg alkoholhalt, max 12 procent. För att höja koncentrationen av både alkoholhalten och smaken behöver vinet destilleras två gånger för att få fram en sprit som högst får vara 72 procent.

Man destillerar i en så kallad enkelpanna som heter alambic charentais. Sedan väntar lagring på ekfat. Faten står i en fuktig miljö som gör att omkring 3 procent av vätskan dunstar. Det brukar kallas änglarnas andel.

Läs mer om destillering

Fatlagring obligatorisk i Cognac

Det är lag på att cognac ska lagras på fat i minst två år innan buteljering, och faten får bara vara gjorda av ekar från skogarna Limousin eller Tronçais. Fatlagringen rundar av smaken och bidrar med färg och vaniljaromer.

Socker, sockerkulör och en essens av ekspån som kallas boissé får tillsättas. Innan cognacen hälls på flaska späds den till lägst 40 procent.

Cognacen mognar under fatlagringen och processen stannar upp vid buteljering.

Lagringstider bestämmer klassificering

Beroende på hur många år cognac lagras får den olika beteckningar. De tider som anges är minimikrav och i praktiken lagras den ofta mycket längre:

• *** eller VS: minst 2 år på fat
• VSOP, Resérve eller VO: minst 4 år på fat
• Napoléon eller Exellence: minst 6 år på fat
• XO, Extra, Or eller Hors dAge: minst 10 år. Gäller från och med 2018.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med cognac där man också anger vilken årgång eller enskild vingård flaskan kommer ifrån.

De sex distrikten i Cognac

Cognac ligger i västra Frankrike, norr om Bordeaux. Med sina 80 000 hektar är det Frankrikes fjärde största vinodlingsområde. Regionen har skyddad ursprungsbeteckning, AOC, och är indelad i sex distrikt – cru.

Distrikten Grande Champagne och Petite Champagne har mark som är rik på krita och anses därför kunna ge de bästa vinerna för destillering. Ordet champagne har inte med det mousserande vinet att göra utan kommer från latinets campania – områden med kritrika jordar.

Beteckningen Fine Champagne betyder att cognacen kommer till minst hälften från Grande Champagne i kombination med Petite Champagne.

I Borderies är cognacen av nästan lika hög kvalitet och Fins Bois ger fyllig och snabbmognande sprit. Bon Bois och Bois Ordinaires har i dag mycket liten betydelse.

Vad är det för skillnad på brandy och cognac?

All cognac är brandy, men all brandy är inte cognac. Cognac får bara heta så om den kommer från distriktet med samma namn i Frankrike.

Andra kända sorter av brandy med ursprungsbeteckning är armagnac från franska området med samma namn och pisco från Peru och Chile.

Hur länge håller en öppnad cognac?

Eftersom sprit inte utvecklas på flaska är hållbarheten i regel mycket lång. Med åren kan färgen ibland blekna men om du förvarar flaskan kallt och mörkt behåller den sin smak i många, många år.

Ska jag späda cognac med vatten?

Cognac och andra spritdrycker som är baserade på frukt eller bär är känsliga och har lättflyktiga aromer. Det gör att de förlorar doftkaraktär om du slår vatten i glaset: när det kommer till cognac handlar en stor del av upplevelsen om doften, så den vill du bevara.

Spannmålsbaserad sprit som till exempel whisky vinner däremot på att spädas med lite vatten när du dricker den. Vattnet sänker alkoholhalten och gör det lättare att känna olika dofter och smaker.

Drinkar med cognac

Det är vanligast att dricka cognac efter maten som avec, men den kan också användas som bas i drinkar. Bland de mest bekanta konjaksdrinkarna hittar vi:

• Sidecar
• Horses neck
• Champagne Cocktail
• Brandy Alexander
• Sazerac

Hur provar jag cognac?

När du provar cognac kan det vara bra att undvika den traditionella cognacskupan: sticker du ner näsan i en sådan kan luktsinnet knockas av alkoholångorna. Samma sak händer också om du värmer cognacen med handen runt glaset. Gör så här:

• Häll upp ett par centiliter i ett vanligt, tulpanformat vinglas.
• Snurra glaset i några sekunder och låt sedan stå lika länge.
• Luta glaset och sätt det till näsan. Dra försiktigt in doften i små sniffar. Då känner du dofterna utan att alkoholångorna slår sönder dem. Möts du kanske av druvighet, russin, vanilj och rostat fat?
• Läppja på cognacen, ta en mycket liten klunk. Skölj inte runt i munnen, då bedövas smaklökarna.